vaknade imorse med en känsla i kroppen som jag inte haft tidigare, den satt i fast jag hinkade i mig kaffe och den var attans så obehaglig, jag kunde inte ta på den och jag kan inte beskriva den, Äldsta dotter med man har varit i Dubai sedan i Torsdags och fast jag vet att dom båda flyger dag ut och dag in, månad ut och månad in och även år ut och år in så har jag aldrig känt såhär. Idag visste jag att han var piloten och hon passageraren och den lilla var kvar i Sigtuna och det gjorde mig till slut helt hysterisk. Jag fick sen ett sms av henne att dom var på stopp i Oslo och att dom skulle flyga hem 15.00, jag kände då att det var dags att lämna Vegaplan för en stund ute bland andra människor, gick en kortis och sen till ICA, passade tiden då jag räknat ut när dom landat och kom hem och loggade in på Arlanda och såg att planet landat 15.45, luften gick ur mig och sen släppte spänningen, tårarna forsade och nu sitter jag här som en ballong utan luft. Kära nån hur skall detta bli, snart skall hon ju upp igen och jobba och skall jag ha denna känsla då också är det lika bra att säka hjälp omedelbart, men förhoppningsvis så var det första och sista gången.....känslan är borta, och tack Gode Gud för det.