blev det på förmiddagen när vi stuvade in oss och for upp till äldsta dotter med lillknatte. Ingen utav oss hade ju sett det nya huset så spännande blev det ju, och det var idylliskt och pittoreskt värre, nära till lekplatsen, bara några kliv så att säga och snett över bodde deras närmsta vänner med en son i Alex ålder.....alltså HELT PERFEKT.  Kände direkt att här skulle jag gärna tillbringa några dagar då och då, om jag inte flirtar in mig hos damen rätt över, kära nån vilket fint litet hus, bodde där ensam och kändes som det vore max 70 kvm stort, ojoj vad bra det skulle vara för Alex, öppna dörrn, släppa ut och bara komma in till mig. Nej nu skojar jag allt men sött var det och jag gillar ju compact living. Lunch intogs och sen gick alla tre tjejerna och Noel ut en sväng och Alexander blev stoppad i sängen för middagsluren och jag dök ner i soffan och somnade bums. Hm......tar tid att komma igen efter denna attans förkylning, pencillinkuren är inne på dag 4 och jag börjar se ett ljus därborta nånstans att allt så småningom släpper ur. Aldrig mer skall jag pussa små röda barnnäsor det har jag lärt mig. Nu är man hemma igen och dagen har varit bra, Sigtuna har sorg, stor sorg.....det som har hänt får absolut inte hända hur det nu har gått till men det får tiden utvisa, men det finns ingenting som ursäktar ett sånt här horribelt brott...........Må dom vila i frid.

Ibland vaknar man upp till dagar då man helst av allt skulle vilja smälla nån på käften, den dagen hade jag idag. Med ett humör som tär efter 1 veckas förkylning, där lockhetskänsla har boat sig in i ett öra, 2 korkar verkar ha smugit sig upp i näsan och rethosta så att grannen emigrerar snart. Nåväl, fick klockan 17.00 på mig kläderna och snyggade till mig i ett nyklippt hår, på med lite smink och ner till ICA, kände jag mig fräschare, nej inte ett jäkla dugg.

Hem igen, på med mina jäkla mysbyxor som snart skrämmer den starkaste och ett linne, ner i tvättstugan, tänkte att det kanske muntrar upp lite att springa emellan maskinerna.....jaha, där inne huserar min granne Britta, lite snofsig i snäv kjol, nystruken vit blus, lite grålila i en välfriserad kalufs och söta havklackade skor....ojoj det var droppen för Monika, jag kände att luften gick ur mig sjönk ner på stolen som hon hade tagit in och började stortjuta......men snälla nån säger Britta vad har hänt, - Inte ett jäkla dugg säger en Monika som bara inte gör så här annars. Jag fortsatte böla och tänkte att här sitter jag 65 år gammal och stortjuter och får tillsägelse att gå upp och koka en kopp kaffe, sätta mig i soffhörnan så skulle hon komma förbi när hon var klar. Jag gjorde det och det kändes skönt att få tömma tårkanalerna och kände att nu jäklar nu får det vara bra, Britta kom och vi pratade och tänk att hon berättade att så brukar även hon bli nån gång per år. Det smög nog in ett leende på oss och jag sa att Tack Gode  Gud att du finns, jag tror att jag adopterar dig som Mamma, kanske skall tala om att min kära Granne Britta är 84 år.

Jahaja, när man skriver en blogg då får man vara beredd att ta kommentarer på det också, detta är en jag fick... som kanske inte tillhör den allra bästa jag ha fått, jag antar att hon ser mig som rasist eftersom den är ilsken.........

Vad vet du om en doktors språkkunskaper?? Alla utländska doktorer som jag träffat har haft goda kunskaper i språket. Kanske du själv har en taskig attityd, för jag har då alltid blivit väldigt bra bemött av all personal. Fy fan för att vara utlänning i det här rasistiska landet - det värsta är att folk inte verkar tycka själva att de är rasister.
Vad det gäller killen därutanför ligger han väl knappast där pga vårdcentralen, vem som helst förstår väl att det har att göra med socialen eller....

svaret på detta blir då, att jag har inte en dålig attityd mot utländska läkare, men jag hoppas att du är ifrån Hallsta så kanske du vet att dom vi har där idag inte är särskilt bra och att personalen inte heller är det fast dom är svenskar. Så var det med den frågan. Killen utanför dörrarna låg ju där ang. soc. något annat hade jag väl inte antytt heller. Så jäkla dum är jag väl inte så jag från början förstod det. Anonyma kommentarer är inte roliga att få så nästa gång kan du ju berätta för mig vad du heter så kanske vi kan snacka Hallstahammars Vårdcentarl lite bättre, för i så fall är du en av några som tycker att den fungerar bra idag, merparten av invånarna är nog av en helt annan uppfattning.....Denna 1-veckas gamla pensionär avslutar dagen med en nysning, lite bråk i ett öra och en vecka med en sjujäklars förkylning och tänk, på Fredag skall hon gå till Vårdcentralen.....

och den nyblivna pensionären sitter med en lika nybliven förkylning, hosta, snuva, ont i halsen .....ja med andra ord hela köret. Går fortfarande i pyjamasbyxorna och håret på ändå...vad gör det ingen som behöver se mig i alla fall.

Lillkotten från Sigtuna är nog boven i dramat eftersom han var sjuk när han var här i helgen och vem skall då få det om inte jag.....denna lilla kille och hans föräldrar har nu bytit adress och flyttlasset gick igår...nu har dom hamnat rätt tycker dottern och att ha bott i en tvåa i 2 månader har nog kännts trångt när dom har varit vana med hus tidigare. Önskar bara att jag snart kan bege mig dit och hjälpa henne och andas lite lantluft. Nu bor dom lite på landet och där skulle jag nog trivas ett par tre dagar. Nu blir det lite käk sen TV resten av kvällen, mer orkar nog inte denna gamla fröken.

som har funnits kvar i mitt liv trots att vi knagglat den krokiga vägen båda två. Den personen träffade jag när hon var 15 år och hon blev sedemera min svägerska. Jag gifte mig alltså med hennes bror och trots alla hinder på vägen så har vi alltid funnits där i slutändan ändå. Våra förstfödda flickor är det 6 månader emellan och dom i sin tur har en tajt kontakt med sina nästan jämngamla söner. Och våra yngsta döttrar har samma fina kontakt dom också. Även om jag med tiden har vuxit ur släkten på den sidan så har hon och jag aldrig gjort det.

Igår missade jag henne när hon ringde, skyller på min förkylning som knäckte mig på kvällen och jag sov som en stock på soffan. Söta gulliga Eva, hade köpt en så fin sak till mig som hon lämnade till min dotter och jag fick öppna den imorse....Eva, ja hon vet vad jag gillar, jag gillar shabby chic och jag gillar nostalgiskt Elvis, samma gör hon. Jag säger bara ett stort TACK till en ödmjuk människa, vän och f.d svägerska som jag alltid har gillat och kommer i fortsättningen inte att släppa taget om.

då var denna rackarns dag snart över, till råga på allt så känner jag mig förkyld, undrar just vad det är för liten kotte som har smittat Mormor. Fingret har jag fixat själv nu ikväll och det ömmar inte längre, efter mycket omplåstring och asolsprittvätt så fixade jag även detta utan denna förbannade VC. Har ni några småskavaner så kom till Vegaplan, jag fixar det mesta, i alla fall lika bra tror jag som klåparna därnere, nu har jag i alla fall gjort en anmälan till klinikchefen så nu blir jag väl portad istället. Nu går vi till minnet istället....inte alltid det bästa har jag kommit på.....

som Pensionär och alldeles färsk sådan och vad får man börja dagen med jo bli ursinnig. V-centralen slår alla tänkbara rekord i dumdristighet.....nu ringer man tidigt och vill ha en akuttid idag för ett uppsvällt och inflammerat finger. Ok så långt gick det bra att vi kom fram till en tid 13.45 hos en läkare som knappt kan svenska, men det var ju i och för sig skit samma, man får väl ta till sin enorma kunskap i det engelsa språket tänkte jag, när vi avslutade säger den underbara människan " att då stryker jag tiden hos din husläkare nästa vecka, vilket gjorde mig ursinnig, vadå stryker, ja svarar hon spydigt, du kan ju inte gå till 2 läkare med samma finger, poängterar då att det är 2 olika saker jag söker för på fingret, men hon envisas med att det i alla fall är samma finger, Åh, det var ett djäkla tjafs om fingret,  resten orkar jag inte ens skriva om, samtalet slutade med att jag fick välja läkare och naturligtvis tar jag då min husläkare nästa vecka och ber den nu snorkiga damen att dra nåt gammalt över sig.... nu jäklars i min lilla låda blir det en anmälan till klinikchefen idag. Jag får väl sälla mig till den kille som redan ligger därnere och matvägrar utanför dörrarna, som pensionär kanske dom då tycker synd om en......

och dagen har gjort sitt nu, haft alla 3 tjejerna, 1 svärson och 3 härliga barnbarn här på eftermiddagen, egentligen skulle jag ju gjort som dom i det militära.....skulle köpt mig en kam, nu är det bara 1 dag kvar till denna eminenta fröken blir pensionär....vilket tjat om detta ord. Men äntligen har jag tagit mig igenom det och kan bara konstatera att mitt liv just nu är oförskämt bra. Jag har i alla fall i mitt eget tycke världens bästa familj, men det tycker ju såklart alla mammor.  Men THIS IS MY LIVES..................