det fick jag minsann erfara igårkväll när jag satt barnvakt på Lyckovägen. Klockan hade blivit mycket och det hade blivit lungt i huset, Vendela satt med hörlurar vid Datorn och jag och nyduschad Noel satt ute, jag med en kopp kaffe och han satt på trappen och lekte med en liten bil.....

Rätt var det är så dyker en kamrat till Vendela upp och frågar var hon var, eftersom jag inte ville ha in henne just då i huset sa jag

-hon har lagt sig...

Noel tittar lite plirigt på mig och sen tittade han på Lilly och klämmer ur sig med klar stämma,

-Lilly, Vendela sitter vid datorn....

Där fick jag så jag teg, tittade på Noel och tänkte, jaha här kan man inte luras fast han är bara 2 år och 3 månader. Attans också, där gick man på en riktig nit.....