Som jag skrev och antydde igår att vi skulle till Stockholm idag, stämmer bra. Mycket riktigt! Imorse klockan 9.30 hämtade vi Linda på tågstationen och sen rullade sedan vidare emot den stora staden där vi skulle möta upp Tommi och ungarna som har tillbringar tio dagar i Finland. Jaja... Stockholm ja!! 
Ögonmigrän
Alldeles första gången det hände, visste jag att slutet var nära. Att stroken var ett faktum. Ögonmigrän kan upplevas som om något mycket allvarligt håller på att hända. När synfältet bitvis försvinner och det återstående uppträder i zigzagmönster som tilltar under 15-18 minuters framfart kan man liksom inte tänka på annat än fara.
Sen har jag då, mot alla odds i alla fall överlevt. Och det ganska länge ändå. (26 år)
Jag kanske har fallenhet för stroke, tackolov vet jag inget om det. Däremot vet jag att ögonmigrän är något ofarligt som mina synnerver kan ställa till med. Dock mer och mer sällan. En kiropraktor botade mig i 17 månader så när det dök upp igåreftermiddag kändes det nästan överraskande.
Att det nu har presenterats ögonmigrän igen bakom synnervskorsningen på höger öga känns otrevligt. Skall eländet börja nu igen...! Va´fan äre frågan om?
Sen har jag då, mot alla odds i alla fall överlevt. Och det ganska länge ändå. (26 år)
Jag kanske har fallenhet för stroke, tackolov vet jag inget om det. Däremot vet jag att ögonmigrän är något ofarligt som mina synnerver kan ställa till med. Dock mer och mer sällan. En kiropraktor botade mig i 17 månader så när det dök upp igåreftermiddag kändes det nästan överraskande.
Att det nu har presenterats ögonmigrän igen bakom synnervskorsningen på höger öga känns otrevligt. Skall eländet börja nu igen...! Va´fan äre frågan om?
