Jomenvisst,fyra timmars sömn och ser ut som en... ja, trött sextiofyraåring, skrynklig, liten gris. Sextiofyra är jag och skrynklig, men ingen gris även om jag trots något som skulle kunna kallas en dålig natt känner mig som ett vinterkrig. Och Ryssarna var många.
När ska man vakna till egentligen?. Fejjan och hon under sover än även om jag för mig framåt och åt sidan.
Annars är det en bra dag.
Men det här med skrynklig. Är det inte, ja spännande egentligen om det inte vore hyfsat trist och bara skit att ansiktet liksom dör med åldern och att man "redan" märker av det så pass att ligger man på ett tygveck, tar det  ett bra tag sedan man rest sig och lämnat horisontalläget. Återhämtningskapaciteten för utslätning är skrämmande mycket sämre idag än ja säkert bara igår.
Ja ja. Sånt är livet. Faktiskt.

Det gör absolut inte ont att skratta lite på morgonkvisten, och Björn Shifs är ju bara såå bra, få se vad dagen har att bjussa på, skall väl klura ut något, kanske en fika ute med någon som är intresserad av sällskap......