blir nog att tillbringas på Hammartorget och Vårmarknaden eller vad det nu kallas,

och Mormors små älskningar åker med Mamma o Pappa och ett helt gäng med barn och vuxna till Turkiet......lite känns det eftersom jag träffar dom så himla ofta. Huvudsaken är att dom får kanonkul med god mat, värme och mycket bad.

Lunchen är redan gjord och det blev Makaronipizza en liten favorit härhemma, och helst för Alexander men idag fick han tyvärr inte smaka eftersom dom begav sig hem till Sigtuna igår. Första ggn, som jag faktiskt grät när dom åkt, han börjar ju bli stor nu och en mycket social liten kille som charmar Mormor jämt. Jag saknar honom ständigt och vet ju att det bli några veckor mellan gångerna då vi kan träffas.....men när vi väl gör det får man ta igen allt på momangen. Nu skall ansiktet på och håret, ja det fixar väl blåsten till antar jag så det är bara att knalla ut i härligheten.....

och solen skiner och Lena med Alexander kommer äntligen hem efter 1 månad, sen blir det lunch   på Westerqvarn hos Mellandottern som måste jobba tyvärr. Svärson och Noel kommer också så det bli att vara med familjen idag, avslutar sen eftermiddagen på Håkans Döttrar   så småkillarna   får leka lite ute, eller kladda i vattenfontänen som är så poppis i den åldern och vi vuxna får jaga dom. Kvällen skall jag sen tillbringa härhemma med Vendela och mys  . Hon och familjen åker till Turkiet imorgon så Mamma o Pappa får sova ut innan resan och Mormors nerver   sätts på prov......och sen var denna dag över.     

Då har vi hamnat på 17 Maj,   ojoj vad dom kan fira sin dag, här i Sverige ser man knappt en flagga den dagen, skäms på oss.

I vår familj är det bara    och     som har alla 4 länderna i sitt blod, heja dom.....

Pappa är Finsk

Morfar är Norsk

Mamma Svensk-Norsk

och Gammelmorfar Norsk-Dansk.

Gick det bra idag när vi tre vänner träffades, ja, vad svarar man på det, helt enkelt svar är JAG VET INTE .........

Att förlora sitt barn måste vara det värsta en förälder kan råka ut för.Jag är övertygad att man hamnar i ett chocktillstånd, en sinnesförvirring,

Man kanske krälar på marken, man vill inte förstå, man kan inte förstå, för det är så svårt att ta in detta stora i den lilla

kroppen som man har. Det finns inte plats för något så traumatiskt.Det måste kännas som flera trådar i ens hjärna klipps av,

och aldrig löds tillbaka igen.

När då det ofattbara händer, vad kan jag som medmänniska göra... Är jag hennes vän, så finns jag där för henne och lyssnar på henne,

Då kommer jag kanske också alltid att ha en speciell plats i hennes hjärta. För de som vågade stanna kvar och de som svek glömmer

man aldrig.

Jag tänker inte tala om för henne att livet måste gå vidare. En dag när hon tittar ut genom sin glasbubbla, så förstår hon kanske att livet

går vidare, men på ett helt annat sätt än det gjorde förut. Du blir nog aldrig densamma som förut..... Var beredd på att livet aldrig mer blir detsamma . Livet stannar, men hoppas att det återvänder så småning om

på ett annorlunda sätt. Fan vad svårt det är att stå så nära bredvid och bara finnas........Jag stod på samma plats för 6 år sedan så jag vet..  

Jaha då var det Måndag och regnet det kommer av och till, det enda positiva med det är att då behöver man inte känna att man måste åka till kyrkan och vattna graven  ......Idag blir det upp till Försäkringskassan, tänk att det skall vara så krånligt att snart bli pensionär, papper hit och papper dit, dom behöver ju bara trycka på en knapp på Datan så finns alla mina uppgifter. Inget nytt har väl hänt sen förra veckans inlämning, (fan också).....  

Efter det så blir det första ggn. vi tre vänner träffas sen det tragiska förra Tisdagen, vi skall ta en fika   och bara vara och försöka prata vardagliga ting, jag tror att vi behöver det alla tre. Och framför allt den ena väninnan, hon behöver fokusera på lite annat ibland, i alla fall för stunden.

Vi skall göra så gott vi kan och det kanske kommer in ett skratt då och då, vi får se, trots allt så måste livet gå vidare för henne.....  

och en mycket turbulent vecka är snart över, nu får man spotta i nävarna och ta nya tag med nästa vecka, hoppas att den blir lite lugnare i allafalla i sinnet.

Idag har det varit Noel dag, 2 år nu fyllda och han var som ett solsken hela han utom på slutet då tröttheten tog överhanden. Nu blir det tidig sänggång gissar jag och även denna Mormor skulle efter nattens alldeles för några timmar i ögonen behöva lägga sig tidigt. Men hur katten skall man kunna missa hockeyn och Big Brother, jag får väl sitta och kolla på båda kanalerna emellanåt och se vad som händer.

Har suttit ute på bänken nedanför som jag tjatade till mig men ingen direkt värme i luften så det blev inte många minuter, kan bara konstatera att med denna utsikt så är det inte konstigt att man längtar bort nångång....

En gammal dam åkte hiss. Hissen stannade och en  vacker fotomodell steg på, hon doftade mycket gott. Hon tittade ner på på den gamla damen och sa.

-Ralph Laurel 880 kr. droppen.

På nästa våning steg om en möjligt och ännu vackrare modell på och hon doftade ljuvligt. Hon vände sig till de andra och sa självsäkert.

-Chanel 1500. droppen.

 På nästa våning när den gamla damen klev av släppte hon av en brakare och vände sig till modellerna och sa

- Broccoli 17 kr. Lidl......

Sitter och funderar vad det är som händer och har hänt, vi är tre stycken vänner som umgås väldigt mycket och ställt upp i vått och torrt, skrattat, gråtit.. flamsat runt helt enkelt. För 6 år sedan satt jag och en av vännerna på fiket den 10 Maj och allt var som vanligt, senare på kvällen fick jag reda på att hennes dotter hade beslutat att ta sitt liv och det var en tuff tid som följde.... detta år satt jag med den andra väninnan på samma fik och allt var som vanligt, väcktes på morgonen av att hon ringde och berättade att hennes son beslutat att avsluta sitt liv.....kalla kårar kom över mig "10 Maj" och nu sitter jag på samma sätt som för 6 år sedan, samma datum och det gör en  frusterad, vad händer. Jag försöker nu så mycket det bara går att ställa upp för henne och jag hoppas att vi en dag skall kunna skratta igen, gråta, ja det gör vi redan och flamsande det får vi spara tills allt har lagt sig.... för det är just nu borta, vi har kommit av oss helt enkelt och det känns bara så jäkla jobbigt.......men jag hoppas verkligen att vi en vacker dag kommer tillbaka till det verkliga livet igen alla 3